söndag 15 oktober 2017

Lärarinspiration för specialpedagoger

Onsdagen den 18 oktober gästar jag Tekniska museet och Mega Mind – ses vi där?




söndag 24 september 2017

Skolans stora resursslöseri



Texten nedan är skriven av tankesmedjan Specialpedagoger för skolutveckling och är tänkt som ett inlägg i debatten för att bidra till ökad kunskap om specialpedagogens kompetens så att den används för att leda processer som handlar om skolutveckling. Om specialpedagogen används i skolutvecklingsarbete i enlighet med examensordningen, kommer skolan att kunna utvecklas med fokus på kunskapsutveckling och att främja ett livslångt lärande för alla. Specialpedagogens olika och fördjupade perspektiv är nödvändiga om vi menar allvar med en tillgänglig och inkluderande skola.


Skolans stora resursslöseri


Missuppfattningar kring specialpedagogisk kompetens gör att utvecklingen stagnerar
I våras lämnade Skolkommissionen sitt slutbetänkande till ansvariga ministrar. I betänkandet understryker kommissionen att “den inkluderande princip svensk skola bygger på förutsätter att lärare har reella möjligheter att undervisa i elevgrupper som omfattar både låg- och högpresterande elever, både elever som behöver extra stöd och de elever som behöver extra utmaningar. Det kan handla om fler än en lärare i klassrummet, klasstorlek och tillgång till specialpedagogisk kompetens”. I sammanhanget går det inte att väja för frågan om vad specialpedagogisk kompetens egentligen innebär. Otydligheten kring specialpedagogisk kompetens och specialpedagogrollen leder till att specialpedagogens uppdrag ofta hamnar i det åtgärdande arbetet på individnivå. Prefixet “special” för tankarna till en slags specialist som har särskild kompetens att ta hand om elever som anses behöva specialarrangerad undervisning – ofta utanför ordinarie undervisning. Samtidigt vet vi genom forskning att det finns en direkt koppling mellan hur undervisningen är organiserad och i vilken utsträckning svårigheter uppstår. Vi ser att skolor lägger mycket tid och energi på arbetet med extra anpassningar. Eftersom extra anpassningar är en individinriktad åtgärd och inte ett förebyggande arbete, som vi hör att många tror, missar man det främjande arbetet med att skapa förutsättningar för lärande och utveckling för alla elever. Det resulterar i ett slöseri med kompetens, tid, pengar och möjligheter.


Resursslöseriet blir en ond spiral där alla resurser läggs på att åtgärda det som har fallerat. Lärare gör på egen hand bedömningar av elevers stödbehov och ger utifrån sina bedömningar uppdrag åt specialpedagoger och speciallärare när de anser att undervisningen inte längre kan möta elevens behov. Lärare får därmed bära ansvaret själva tills det inte längre går, därefter får specialpedagogen bära allt ansvar. En sådan arbetsmiljö är inte hanterbar för någon inblandad. I synnerhet inte för eleven som lär sig att misslyckanden är resultatet av personliga förutsättningar. Skolledare behöver mer stöd för att förstå hur lärarens och specialpedagogens samarbete bör utvecklas och förankras för att undvika att hamna i ständiga diskussionen om ansvar och vem som ska bära det.


Specialpedagogens kompetens enligt examensordningen
Utbildningen till specialpedagog, en tilläggsutbildning till lärarexamen på avancerad nivå, ger en yrkesexamen med ett tydligt uppdrag att leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet med målet att skolan ska kunna möta alla elever. I examensordningen framgår att specialpedagogen besitter kompetensen att utifrån vetenskaplig grund identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete med att utveckla lärmiljöer som gör skolan tillgänglig för alla elever. Ett förebyggande arbete är inte möjligt utan att kartlägga, identifiera och analysera vad som behöver förebyggas och varför. Detta är en viktig del av den specialpedagogiska kompetensen.


I skollagen nämns yrkesprofessionen specialpedagoger inte alls. Skrivningen handlar istället om att det ska finnas tillgång till personer med specialpedagogisk kompetens i den samlade elevhälsan men utan att definiera innebörden i den specifika kompetensen. Skolkommissionen använder också begreppet specialpedagogisk kompetens utan att nämna specialpedagoger som yrkeskategori. Inte heller nämns specialpedagoger när fackförbunden diskuterar skolutveckling samtidigt som de i andra sammanhang trycker på att fler specialpedagoger behövs. Specialpedagoger är uppenbarligen en yrkesgrupp som å ena sidan har en kompetens som anses viktig för skolan, men som å andra sidan tappas bort. Examensordningens beskrivning av kompetensen har inte nått vare sig styrdokument, skoldebatt eller praktik.


Skollagen brister i röd tråd
Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är enligt lag den samlade elevhälsans främsta uppdrag. Samtidigt lagstadgas samarbete med elevhälsan endast vid utredning om särskilt stöd. Det gör att det uppstår en brist på röd tråd i elevhälsans uppdrag som viktig samarbetspartner i arbetet med att säkerställa tillgänglighet i skolans lärandeuppdrag.


Skollagen behöver formuleras om så att specialpedagogen tituleras i lagtexten på samma sätt som de övriga professionerna beskrivs med titlar. Styrdokumenten behöver också tydligare knyta den samlade elevhälsans professioner till elevernas kunskapsutveckling oavsett deras utgångsläge.


Vänd resursslöseriet genom samsyn och fokus på lärmiljö
I väntan på att lagtext och styrdokument utvecklas finns mycket vi kan göra i den vardagliga praktiken. Vi vill uppmana våra specialpedagog/speciallärarkollegor och skolledare att noga se över hur den specialpedagogiska kompetensen, såsom den beskrivs i examensordning och forskning, kan breddas och användas i det praktiska arbetet för en mer gynnsam lärmiljö som är pedagogiskt tillgänglig. Det kollegiala lärandet bygger på att utmana invanda föreställningar. Låt oss utmana den invanda föreställningen att lärare bedömer stödbehov och ger uppdrag till den samlade elevhälsan och specialpedagogen. Låt oss vända resursslöseriet till ett mer gynnsamt nyttjande av den specialpedagogiska kompetensen för alla våra elevers rätt till en likvärdig och tillgänglig utbildning.


Tankesmedjan Specialpedagoger för skolutveckling bevakar frågor om specialpedagogik utifrån ett tillgänglighets- och inkluderingsperspektiv genom att bidra med remissvar, publicera relevanta artiklar om forskning och beprövad erfarenhet och genom att arrangera mötesplatser för specialpedagoger och speciallärare för nätverkande i syfte att stärka professionen.


Annika Aspling Davidsson, specialpedagog Umeå
Anna Bengtsson, specialpedagog Göteborg
Ulrika Jonson, specialpedagog Stockholm
Malin Larsson, specialpedagog Stockholm
Maja Lindqvist, specialpedagog Stockholm
Helena Wallberg, specialpedagog Stockholm


Följ Specialpedagoger för skolutveckling på Facebook.

lördag 29 april 2017

Skanna, läsa och översätta

Det var ett tag sedan jag delade mig av favoritappar som jag upplever är enkla att hantera och som kan vara ett effektivt stöd vid läsning och översättning av texter. Effektivt stöd blir det om man vet hur och när man ska använda de verktyg som står tillbuds.

Att läsa och förstå vad man läser är A & O i många sammanhang – i skola och utbildning vill jag påstå att det är bärande för lärandet. En del läser med ögonen, en del med ögonen och öronen och andra med fingrarna. Att läsa tryckt text med ögonen utesluter inte att det kan förstärkas med stöd av digital teknik. Att översätta text kan såklart bidra till att öka förståelse av innehåll för olika personer av olika skäl – olika har olika behov.

Idag delar med mig av ett par favoriter: Prizmo Go - samla in text direkt och Skanner & Översättare+

Prizmo Go

Prismo Go är verkligen direkt. Så här går du tillväga för att skanna text och få den uppläst:

  • Öppna appen
  • Rikta det kamerafönster som öppnar sig mot den text du vill "skanna" 
  • Fönstret "Hittar text..." – det vill säga försöker att identifiera texten fotar den text du vill ha uppläst
  • När du har "linjer"(blåa streck) under de rader i texten du vill ha skannat – tar du en "bild"
  • Appen "känner igen text" och du får upp två fönster i appen på din skärm. En skärm med bilden och en med den skannade texten (bild 1)
  • Välj språk i menyn längst ned i appens fönster – jag hade en text på svenska, jag valde svenska (bild 2)
  • Sedan valde jag "Läsare" i menyn och duttade på playikonen (bild 3)


Om jag jämför denna app med Prizmo – är min upplevelse att den är mer direkt i stunden och enklare att använda.

Skanner och Översättare+

Skanner och Översättare+ ett enkelt sätt att översätta texter i stunden.  Så här går du tillväga för att skanna text, översätta och få texten uppläst: 

  • Öppna appen
  • Rikta det kamerafönster som öppnar sig mot den text du vill "skanna"
  • I kamerafönstret tar du en bild av den valda texten
  • När du tagit en bild, frågar appen om du ska "Ta om" eller "Använd bild" – välj beroende på om du är nöjd eller ej
  • Om du duttar använd, kommer du till "Crop meny", beskära textytan
  • Beskär och välj det språktexten har på ikonen med flaggan
  • Gå vidare
  • Nu kommer ett fönster upp med två delar, den ena med den svenska texten och den andra är i nuläget tom. Mellan dessa finns ett fält med en flagga till vänster (svenskflagga i detta fall), i mitten en symbol för översättning och till höger en ytterligare flagga som symboliserar det språk jag vill översätta till. Flaggorna är "duttbara" och där väljer man målspråk
  • När du valt målspråk att översätta till, dutta på mitten ikonen "Översätt" och appen bearbetar texten och översätter den samt öppnar ett fönster med texten översatt under menyn i mitten av skärmen
  • Dutta på Röstikonen i menyn längst ned i appen
  • Du får upp frågan "Vilken text vill du höra?" Om du väljer "Erkänd" får du höra texten på den språk du skannade via original texten. Om du väljer "Översatt" får du höra texten som appen översatt åt dig

Om jag jämför denna app med en annan favoritapp för översättning  iTranslate Voice , upplever jag att iTranslate är funktionell för att slå upp ord och korta fraser och Skanner och Översättare+ är mest funktionell för att snabbt översätta längre texter i.

iTranslate Voice