måndag 20 december 2010

Bloggen - ett inkluderande verktyg

Jag är övertygad om att bloggar i skolan är ett sätt att inkludera elever i skrivande sammanhang, bloggen ger oss pedagoger möjlighet att inkludera de elever som har det extra knepigt med att skriva. Efter att ha träffat Liza Greczanik, Gunnesboskolan i Lund, är jag än mer övertygad om bloggen som inkluderande verktyg i skolan.

Men är hon galen- hur tänker hon nu? Ja, det kan man fråga sig - fast inte så länge till. Jag tänker så här:

Att producera text till faktiska mottagare, motiverar skribenten. Att skriva för att meddela sig runt en gemensam uppgift, där alla bidrar med kommentarer. Den tysta kommer kanske till sin rätt, den bullriga kan få visa upp andra förmågor, alla kommer till tals. Att stärka språket, att lära sig att välja språkbruk efter situation, efter vilken typ av text som ska produceras. Förmågor som vi alla behöver öva på, förmågor vi alla behöver i framtiden. Att arbeta med text parallellt med ljud, bild & film. Det vidgade textbegreppet får liv, läroplanens mål blir inte bara mål utan får liv i den verklighet vi befinner oss i tillsammans. Att öva språklig förmåga, social förmåga även i denna form. De som behöver kan använda talsyntesprogram, förresten passar det för alla. Alla kan lyssna på sin text, innan man publicerar den, så att man själv tycker att det låter bra. Kanske kan man göra en ljudfil av texten för att göra sin produktion än mer tillgänglig… Att använda lexikon, ordböcker online… Eleverna får den tid de behöver till att skriva. Det går att skriva hemifrån, från kompisar, från skolan...

Liza sa något den här dagen om bloggen i skolan som jag vill lyfta fram:


"...ger tid till samtal som inte skulle ha blommat annars..."


Bild U. Jonson, bilden är publicerad med föreläsarens tillstånd.
Texten har kommit till efter en dag i Stockholm på temat: "Bloggen möter undervisningen" i regi av Metod & Fakta.